Visar inlägg med etikett tyckarhatten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tyckarhatten. Visa alla inlägg

21 aug. 2016

Nä, det är inte Bill Murray

Hallå gôbbar och gômmer, ni vet känslan när man är så jävla pissig att det känns som att urinblåsan ska sprängas som en påskorv med ärtsoppa som kraschlandar från omloppsbana men, när man väl kommer till en plats där man kan ösa ur sig piss som en jävla ångvält utan att polisen tar en, inte kan få ut en enda droppe för att jävlar-i-helvetes-rövmjölk varför varför VARFÖR? Ens bröstvårtor håller på att poppa som Pringles-lock och skjuta ut piss med ett sånt tryck så du kan dela en jävla tanker i tve från TREKVARTS SJÖMIL. Det är så MYCKET piss som just nu MÅSTE ut, att dess blotta MASSA rubbar jordens omloppsbana kring solen och alla jävla apokalypsfilmer du sett på alla jävla bussresor faktiskt kommer att ske. NÄ det fanns ingen jävla komet som korsade jordens bana tills du ansamlade SÅ MYCKET PISS att du gjorde Jorden till en jävla slägga som hivas iväg rätt mot sin förintelse, som en ciderpackad 14-åring i moshpiten på en Angerfist-spelning.

Typ den känslan har jag nu fast istället för den vanliga urinsirapen så äre något som jag känner att jag behöver få sagt. Ibland känner jag att något är på väg, men så surrar min nalle (är det så ungdomar snackar nufötin?) eller så kommer jag på någon totalt jävla vanlig sak som gör mig sur, typ rasism och stekare, och lägger istället all energi på att inte sprängas över det men allt som finns att säga om dem grejerna har ju redan sagt så vad fan ska jag ventilera mig över det i publika forum för?

Tur då att det finns människor som inte har uppmärksamhetsspannet av en koksad Youtube-streamer, utan faktiskt sitter och grubblar över real grejer och sedan är samariter nog att dela med sig av denna vishet. Människor som Ian McKaye, som säger en jävla massa bra grejer i denna intervjun i Huck Mag. Kompensera för den totalt bortkastade tiden du precis lagt på att läsa ovanstående stycke, genom att läsa intervjun med herr McKaye.

Go sönna på er.

6 dec. 2015

Chronicles 3 och flygplatsreklam

Likt resten av Nikes Skateboarding-avdelning så lämnar denna filmen mig kluven om dess existens.

Å ena sidan så skönjer cynikern i mig cynikerna bakom filmen. Trots skönt sladdriga landningar med ett leende på läpparna, feel good-musik och bro-footy så väcker det jag ser aldrig någon riktig entusiasm. Den goda vibben är som bortspolad av min äcklande misstanke om att filmen är ett resultat av en marknadsundersökning och att jag bara är en lättlurad bullet point i en lista över kundgrupper. Motsägelsefullt nog så känner jag samtidigt också att filmen inte riktigt är gjord för någon. Eller, jag inser ju att den är gjord för någon, men precis som med Propeller, så kan jag omöjligt pinpointa vem som hade kunnat bli riktigt rörd av Chronicles 3. Filmen lider av samma syndrom som flygplatsreklam målgruppen verkar vara en så sinnessjukt bred skara människor att det omöjligt går att adressera allas intresse. Samtidigt så hyser företaget bakom ett gigantiskt marknadsvärde, vars image man inte gärna riskerar i onödan. Och det är ju ingen överraskning egentligen – som bekant så råder djungelns lag i det kapitalistiska samhället och man kommer inte dit Nike är utan att kliva över sin beskärda del skändade lik. Brand identityn värdas så otroligt mycket mer än att väcka stoke hos några arbetslösa, weedstrumpebärande skatare som dessutom säkert piratat filmen till att börja med.

Under dryga halvtimmen så kommuniceras ett kirurgiskt sterilt budskap. Låtarna som ackompanjerar åkningen rinner av ens medvetande som om man hade haft teflonmössa på huvudet. Det hade lika gärna kunnat vara samma treminuters lagomrock som spelats på repeat genom hela filmen, bortsett från avstickaren (snodd från Gina Tricots butiksplaylist) som Trevor Colden åker till. Trots att filmen försöker förmedla någon slags crew-känsla, så återspeglas åkarna på ett orimligt ytligt sätt. Detta trots att det är ett anhang gubbar med en samlad mängd excentricitet nog för två och en halv befolkning. På sin höjd så får man se åkarna kontextslöst tramsa och dansa med sina kollegor som om det vore ett mellanspel på Ellen DeGeneres Show. Just avsaknaden av kontext är något som går som en röd tråd genom filmen. Handlingar inom kontext betyder att man tar ställning till något, vilket försvårar leveransen av specifikt reklambudskap. Här finns inget mål att väcka eftertanke eller att kritisera/kommentera någonting som helst. Trevor Coldens ender välsignar en knasläbbig hubba med lite mörka hjulspår (som bsnbs på hubbas brukar göra) och väcker därmed vreden hos en statist i en Nike-tisha. Då vandalism troligtvis rimmar illa med Nike Corporations Corporate Social Responsibility, så skohornas det in ett klipp där Trevor och Lance snällt målar över skatemärkena med betongkantens ursprungliga mentalsjukhusgula färg, som de goda medborgare dem är. Skateboarding är inte ett brott, minns ni?

Å andra sidan så innehåller filmen ett klipp på när Lance Mountain flippar ett picknickbord.

18 okt. 2015

Till Synes Sköna Truckar

Integritet och moralisk konsekvens är knappast de mest centrala av Bakadbloggens anletsdrag, vilket ännu en gång cementeras av inlägget ni nu börjat gäspa er igenom. Diametralt motsatt förra inläggets självbefläckande prosa och djupsinnighet så erigerade idén att göra en klassisk klickhora till inlägg, nämligen en topp fem-lista. Det finns bara en väg till internetburen framgång, och den är rätt genom klickonomins midjedjupa träsk. Temat tänkte jag skulle vara Till Synes Sköna Truckar, och jag tänkte lista fem parts där subjekten benyttjar sig av hjulupphängningar på ett sätt som får det att pirra i salta biten.

Schysst truckanvändning har ständigt visat sig vara nyckeln till mitt (och säkert många andras) hjärta, men dess på grund av dess abstrakta charm så har svängen ofta fått stryka på foten när det skall hyllas, i förmån för flippar och annat.

Nu löser inte jag att riktigt i ord raljera kring fenomenet heller (kvacksalveriet går som en röd tråd genom detta inlägget), så här nedan har jag fåordigt men multimedialt listat en handfull goa exempel som får dig att spänna upp donen. Väl mötta.


Alex Olson, 2:04 och framåt:




Ishod Wair i Paych:





Patrick Houngtrys fem sekunder av fame via första tricket i La Capsula Magenta Bordeaux 12/10





BA, den vänlige jätten, jazzandes fram på en trottoarkant i Welcome to Hell:




Jameel Douglas, stilandes något djävulskt på höga, riserpadförsedda truckar. 4.40 och framåt:




Fy i helvete vad gott.

6 okt. 2013

Höstsamba

Så var det höst igen. Många börjar deppa när denna årstid rullar in, men varför?
Hösten är nog den årstid som passar uteskibb bäst. Man kan ha på sig långbyxor och tröja, slippa svettas som en jävla gris, gruset är sedan länge bortsopat och kvällarna är numera mörka. Och känslan av att skejta i mörkret är sjukt tillfredställande. "Det glider bättre på natten" stod det som undertext till någon cool bild i Giftorm för en herrans massa år sedan. Vet inte om jag håller med rent bokstavligt talat, men känslan av att glida över en curb i mörkret är lite mer tillfredställande än i gassande sol. 
  Bjuder på ett litet klipp från de två senaste sessionerna + en sammanfattande line från soligare dagar. Hoppas det smakar.



13 aug. 2013

"I love it so much, I want it to die"

...yttrade en gång Jason Jessee, på någon av skateboardingens glansdagar. I en tid när skateboardåkare helt seriöst stämplas 'atleter' och energy-företag två gånger per månad lyckas uppfinna nya plagg att kränga med sin logotyp på så kan det kännas mer relevant än någonsin tidigare. Sjukligt stora företag som Nike, Adidas och New Balance är alla etablerade på skatescenen och, av någon anledning, respekterade av dennes publik som om de varit där sedan blonda, långhåriga pojkar åkte barfota på en tvåtumfyra. Det hade kunnat se rätt jävla dystert ut.

Men när mängden pengar som kostymnissarna skönjer i skatevärlden växer som en fet sydstatsbäbis och orsakar en flodvåg av skit, både hackat och malet, så är det inte utan att möjligheten ges för en handfull guldkorn att spolas iland samtidigt. Nedan länkar jag några trailers för kommande skaterullar som varenda en kommer vara givna köp för min del, trots studentbudgeten. Eldsjälar, som skaparna bakom dessa, är de som verkligen hindrar skateboardindustrin från att ruttna ända in till kärnan.







På tal om eldsjälar, så skickas lyckönskningar och gratulationer till Daniel på Royale Skateshop i Helsingborg som nu för andra gången genomfört en lyckad fortplantning med sonen Morris som resultat. Grattis!

I andra nyheter kan sägas att Bakad Inc. inför Q3 2013 gjort en hård ekonomisk satsning på videograveringsverktyg i form av en Panasonic DVC30, så nu har vi fan ingen ursäkt till att inte filma längre (ännu, vi kommer nog på något).  En första utsöndring från detta japanska under av elektronik kan beskådas nedan.



Hej.

7 mars 2013

Första uteskibben!

Om det är något som kan få mitt urethanhjärta att smälta av lycka så är det första dagen på året det vankas uteskate. Datumet då detta inträffade 2013 var 1 mars, då solen stod så nära zenit den kan göra, och värmen  var påfallande. Vi sket i våra respektive sysslor och drog till det första bästa stället med så liten gruskvot som möjligt. Valet föll på Actionparken.

Om man hade frågat mig en dag i Augusti om jag var sugen på att dra till AP, så hade svaret blivit ett rungande NEIN. Inte för att Actionparken är SÅ dålig, men jag skejtar hellre ett grusfritt slappyspot 9/10 dagar i veckan. 

Denna dag var det dock det perfekta stället att åka på. I princip inget grus/glas/kickbikes att fasta i, och känslan av att åka bräda och göra diverse manövrar under en bar himmel efter flera månaders berg- soprum- och parkeringshusnötande var näst intill en euforisk känsla! Man säger ju att bilder säger mer än 1000 ord, så här kommer det ett urval i både stilla och rörligt format: 

Adam var förste kämpe på plats. (!!!)

 Bonelessarn's pöjk.

"Så jälle gött!"

 William Gonzalez Persson - Crossbone

 Fille hade sovit noll timmar. Life of a arbetslös.

 An10 - Nosegrind. 

 William Gonzalez Persson - Fs Indy



Med detta inviger vi nu 2013 på riktigt, och satsar på att förse oss med riktigt mycket dumma/intetsägande/coola/konstiga/fula/fräna manövrar tills vintern kommer igen!

20 feb. 2013

Snart är nattens tid här igen!

När det fortfarande är kallt och förjävligt ute och vi i Bakad sysslar med både det ena och det andra som tyvärr inte har med skibbshreddande att göra så är det viktigt att man blickar framåt.

Detta klippet fick mig att sukta ordentligt efter en ösig streetsession efter nattens infall.
Kan nästan känna vibrationerna fortplanta sig från asfalten genom 7 lager trä upp i mina fötter. Att halvt planlöst sätta fart nedför gator och torg för att hitta de där småspotsen. Lukten av svett, folköl, cigaretter och  asfalt. Känslan av att lyckas sätta ett trick där ingen annan gjort det förut. Vår. Och trots att jag vet att man kommer hata det när man väl kexxat sitt sprillans nya techspjut på en misslyckad heelflip, så drömmer jag om asfalt om nätterna nu.



19 feb. 2013

RVCA tappar fästet, Nestor till undsättning.

Efter Eswic-räden 2012 när ett gäng lämnade så tycker jag RVCA tappat charmen lite. Jag hade t.o.m. gått så långt att jag sagt att man har ett relativt namnsvagt team, även om man ligger inne med Cory Kennedy (som dock inte är med i aktuellt klipp). Det läggs trots allt en hel del galna saker i länkat klipp men jag var fortfarande inte helt övertygad. Det läggs en massa fokus på annat skit, surf- är större än skateteamet, det sponsras i var/varannan hörna av "The Octagon" och man ger penslar till aspirerande konstnärer. Mycket tosserier, ursäkta min skånska.

Något som motarbetar detta är att man har Nestor Judkins på teamet. Fan vad jag gillar åkare med den attityden som han har, bara principen att han alltid glad och verkar positiv gör så mycket. Jag tror att de yngre åkarna behöver mer av denna bilden istället för motsatsen.

Utöver hans felfria image så åker han med en stil jag bara kan drömma om. En back tail från han säger mig 100 gånger mer än samtliga burslagsmål som någonsin hållits, oavsett burens form. Mer fokus på filmer som denna om man på RVCA vill behålla guldåkare som honom.



Lägger till ett klipp till, med vad som kan vara top 5 lines någonsin. Jag är svag för lines utan pushande, när man dessutom landar ett trick i rätt fotpositionering för nästa så är jag såld. Tryck här för facit.

31 jan. 2013

KOTR 2012

Så var det dags igen.
Jag har sett alla KOTR från 2003 (Med Dan Drebohls sjuka fs air med ett maskingevär) till 2011 års upplaga. 

Säga vad man vill om Thrasher, men för mig så är KOTR mer tradition än Kalle Anka på (h)jul

13 jan. 2013

Jag är rädd för framtiden

För något år sedan så läste jag en kludd i tidningen Giftorm av åsiktsstinne ordjonglören Martin Karlsson, vars texter jag troligtvis aldrig kommer att tröttna på att läsa. Han lyckas gång på gång sätta ord på den abstrakta bitterhet jag allt för ofta för att klassas vettigt känner tryckandes som en fyrdimensionell hexaeder i bröstet, och han formulerar det ofta bättre än vad jag någonsin skulle kunna.

I denna text beskrev han ett självupplevt trauma. Trauma kanske är fel ord förresten, ålderskris likaså, men någonstans däremellan placerades sig den känsla som beskrevs när han efter många års uppehåll återvände till Lavar McBrides part i Trilogy. Han hade under tiden det begav sig avfärdat McBride som inget mer än en maskin kapabel att utföra en komplex serie handlingar automatiskt, slentriana switch treflips i slutet på långa lines inkluderat. Jämfört med dåtidens mer jazziga branschkollegor stämde detta säkert väldigt väl överrens med verkligheten.

Femtontalet år senare beskrev han i Sveriges Skateboardtidning det besynnerliga pirret i mage, vänster arm och ljumske som i lekmannatermer benämns stoke, som uppstod när han nu ännu en gång såg denna part. Besynnerligt. Allt hat, vart hade det tagit vägen? Robotförklaringen? Hur kunde alla de negativa känslor som Mr. McBrides del framkallade 199x inte bara vara borta år 201x, men dessutom ersättas av en produktiv och positiv stoke?

Anledningen till denna svårmotiverade kappvändning valde Herr Karlsson att tro att mainstreamskateboardåkningens (SAOL '14?) decennielånga utveckling åt Lavar McBrides håll, snarare än åt Ethan Fowlers helt enkelt fått strandbanken av principer att sköljas allt mer nedströms mot poängsatta nollie flip crooks på marmorkanter. Som för R.P. McMurphy så blir till slut den värld man först tog avstånd ifrån med näbbar och klor till slut, omärkbart, ens egen verklighet.

Kom till den jävla poängen någon gång då.

Ja, ja. Under mina dagliga vändor på infranätet, drivna av det behov av överstimulans som informationssamhället för många medför, stötte jag på ett inlägg där en individ vars känslor jag inte direkt kunde utgöra, blev tipsad av en individ vars känslor jag till och med i tät dimma och motvind hade kunnat identifiera som överpirrig om ett klipp med en Mickey Papas. Med lovord om att det bifogade klippet skulle smälla sinnen, fjärrimpregnera kvinnor och sprätta skjortknappar så kände jag mig manad att ta del av klippet, som ni också kan göra här nedan.

Loading the player ...

Reaktionerna på detta klipp var utrop som "SJUKT!", "helvete!!!" och "kan fan lägga skorna på hyllan nu :P", samtliga skrivna av vuxna människor med jobb och andra bevis på fullmaktslämplighet.

Min enda reaktion var minnet av Martin Karlssons text i Giftorm. Är jag bara jävla bitter? Fett oskön? Bara gnällig? Kanske. Högst troligt till och med.

Det är svårt att se längre fram än tippen på näsan. Framtiden har man ingen kontroll på. Om till och med en man så principfast som den ovan nämnda till slut börjar baxna, hur kommer det gå för någon som jag som står med minst två fötter färre på jorden?

Om ni om något decennium stöter på mig Skynet-länkandes ett klipp på Mickey Papas framtida jämlike, som vid det laget kanske faktiskt är en riktig robot; skjut mig. Eller åtminstone ge mig en rejäl nacksoppa och visa mig Gonz del i Video Days.

Med vänliga hälsningar,

Adam Szakal. Undertecknat Herrens år 2013.



4 jan. 2013

22 dec. 2012

Grinchy

En skärva nytt stimuli från Laget Bakad har penetrerat intranätets mödomshinna och kan ses nedan. Den ofrivilliga låtbajten på Manolos Gino Mixtape tar vi på oss, men värre saker att efterapa har ju funnits.



Samtidigt är det ett jävla liv kring Enjoi och deras nya Tweak the Beef. Åsikter kring hypen är personligen tvedelade, då skateboarden faktiskt är en leksak och gärna får behandlas med den lättsamma inställningen; samtidigt är jag orolig att ha kul när man åker kommer bli nya nollie 540. Och det får det ju gärna bli också, men är man trångsint som jag är så vill man inte att människor man inte tycker om ska tycka om de saker man själv tycker om.

20 dec. 2012

Stukad biff med pottfrilla

Ahoj, vad det slumrats här på bloggen och inte fan lär det bli bättre i och med detta inlägget. Men det skiter väl vem som helst i just nu, har ni inte sett Enjoi's nya stänkare Tweak the Beef så sluta läs och klicka den här länken, trots att den leder till Thrasher, och se skiten.

När ni ändå är här och förhoppningsvis hypade som satan på Enjoi (som ni borde vara, hela tiden.), så passar jag på att slänga in ett klipp med Louie på miniramp. Hade det varit vem som helst förutom Louie så hade jag skakat mitt huvud åt den uppenbart bajtande endern. Klicka på bilden nedan, för jungfru Marias skull, snabbt som attan. Nå så ja.



Vill inte sluta detta inlägget utan att riskera att inte vara bitter och jävlig och måste då påpeka hur mycket jag hatar när folk får cred för att de skatar kreativt. Så jävla tydligt tecken på att hjärtat bakom sparktagen slår åt helt fel håll hos många.

15 dec. 2012

Tic Tac to Fakie

Nu när snön är fallen och slasket och gruset har tagit över staden är det således dax för för berg-sessionerna igen.

Personligen har jag blandade känslor för detta, å ena sidan är det gött att ha massor med obstakel att lära sig nya moves på. Det tråkiga är att man ofta behöver dela detta utrymme med en mängd andra personer, som man inte skejtar MED, utan MOT.

Jag och Adam filmade lite skit sist vi förpestade våra lungor med bergsångor, och jag vill i detta klipp (bl.a.) försöka förklara hur man kan känna ibland när någon jävel pajjar ens line.

Detta glömmer man dock ganska snabbt när man tänker hur gött det är att man faktiskt kan skejta någonstans när denna mörka och kalla tid slänger sin svarta kappa över vårt land.



10 dec. 2012

Varför Alec Majerus fick guldmedalj på Tampa Am och tankar om SkatebOardstaTYn


Det avgjordes mellan 0:24 och 0:27. Nassim hade inte en chans. Så jävla kyligt att med perfekt timing och fart göra den vändningen, helt utan att minska eller öka farten med hjälp av knäböj. Sådant gillar jag. Jag gillar när sådant ger golden medaljer i häftiga tävlingar, vilket det också verkar göra.

En annan sak som jag kom att tänka på i samma veva som jag skrev detta är en sak jag inte gillar. Vad jag inte gillar är att mr duderini Jake Phelps inte ens efter två chanser kan ge Guy Mariano hans SkatebOardstaTY. Många olika tankar fanns kring hans part i Pretty Sweet men hur som haver så borde det vara ristat i den hårdaste av bergarter att vad Guy gjorde mellan 1:26 och 1:28 i detta klipp från Mouse ('94) är tills denna dag den stiligaste som gjorts.

Sedermera bör det inte hållas emot Guy att det var en hel livstid för medianen av dagens åkare sen filmen släpptes, utan snarare ses som en förlust för varje år som 1:26 inte bara får den utan också är emblemet på själva statyn. Det är i alla fall en förlust i mängd omdöme jag anser att tidigare nämnd filur verkar innefatta.

För er som känner er osäkra eller förvirrade av min tes så har jag ett citat från en tuff källa. Dennis Busenitz (intervju i länken) säger:

"So I got a clean punch at Jake’s face, which I’m sure some people are jealous of and I knocked him off of his barstool."

Den kommer från en relativt nu intervju från en annan snubbe som bör ha ett gäng statyetter, om inget annat så för att hans hund ska ha något at göra i hans klipp. Kan kuta runt som de Saint Bernad-vovvarna i alperna med öl runt halsen fast med statyer.

I alla fall.

För er som av outgrundad anledning vill se hela finalåket från Tampa Am så får jag väl länka det, finns dock ingen anledning att se mer än de tre redan länkade sekunder.




Och ett lite mer ingående klipp.


30 nov. 2012

Endern i Pretty Sweet (Ej spoiler)

Att Guy Mariano skulle ha endern i Pretty Sweet visste jag redan innan jag såg filmen.
I och med all kryddning från resterande lagkamrater trodde jag att detta skulle vara något av det sjukaste jag sett i skate. TV-spelsskadad (läs skate 3) som jag är fick jag för mig att det var typ detta trick (fast på street) som skulle utföras. Helst switch:



Så när det äntligen blev SuperMegaEnderTajm så blev jag SJUKT besviken


Vad fan är det som händer med Street-skejten? i princip INGENTING. Folk gör samma trick nedför 1 steg större trappor. Dammar av något gammalt skittrick så att nostalgirävarna ska bli nöjda. Och lägger in en shuvit på slutet. 

T.o.m. RipStick-gossarna gör sjukare grejer än oss nu. SKÄRPNING!!!


28 nov. 2012

Pretty Sweet breakdown

Bakad samlades kring Skype för att diskutera filmen som inte kräver någon som helst introduktion. Laddade till tänderna med snacks så passade vi även på att transkribera tankar och kommentarer kring det vi bevittnade. Tyvärr så råkade vi passera Vincent Alvarez innan kuggarna fäste varandra an, men hans part var (är) fan svinbra.




Cory Kennedy

"Har hjulet snurrat så pass långt att skejten vi faktiskt tycker om är den som är inne?"

"Det där var inte snyggt. Det där dock."

"Fan det är mycket wallrides alltså - OJ SATAN!"

"Jag blev fan glad över att han landade den."

"Jävlar vad han trollar alltså."

"Folk är fan rätt bra nu alltså."

"Fan, är Maltos redan?".

"Har ni någon sprit i närheten? Ta en shot varje gång han gör en nosegrind eller krooked."
- "Kommer fan inte ens hinna fylla glasen."



Raven Tershy

Det här kommer att bli fett.

"JÄVLAR VILKA SMÅ HJUL."

"Inte ett enda fliptrick änna."

"Fan påg, åk lite böj för fan."



Mike Mo Capaldi

"Ajdå."

"Var inte hans andra trick MJ's ender i Fully Flared?"

"Det är mycket sånt curbmagitricksande."

“Jävulen, det var fan ingen treflip. Kyligt att lägga den mid-line”

"Jag ser fram emot Biebels part faktiskt."

"Ah den där är rätt jobbig, fy fan vad konstigt trick."

"Alldeles för färgade sidor på brädan."



Jeron wilson/Brandon Biebel

"Haha."

"Tusen kronor på att nästa trick blir en 360 shove it."

"Det där var det sämsta tricket hittills i filmen."

"Såja."

"Fan de skojar inte om att detta är en övergångspart, Jeron Wilson hade 3 trick innan nästa dude."

"Nej fuck Jeron Wilson alltså, säkert schysst men han skejtar fan sjukt tradigt."

"Fan jag vill se lite lines med Biebel, vad fan gör han egentligen? Spelar golf och bygger muskler?"



Kenny Anderson

"Ja! Kenny!!"

“Han är fan bäst på att snurra sig själv och brädan utan att flippa den, hans 360s och bigspins är golden”

"Åååh, fy fan! Den powersliden!"

“Han kunde varit Alex Olsons onda tvilling, även om han skejtar som om han vore den gode tvillingen.”

"Hade han inte haft det årets svennigaste namn så hade han varit helt perfekt som människa och skateboardåkare."

"Hade jag haft möjligheten så hade jag lätt legat med honom, han är fucking beautiful."

"Han borde absolut räknas till Team Handsome."



Chris roberts

Här har vi en intetsägande dude, riktigt värdelös."

"Neeeejfan säg inte det.."


"Jag förväntade mig lite mer dock. Han kan inte riktigt leva på gamla meriter så som resten av girl-gänget kan. Han är i något limbo där. Knepigt."



Gino Iannucci

"GINOOOOOO."

"ÅÅH JA."

"ÅHHHHHHHHHHHHHH"

"Fy fan vad snyggt han skejtar asså."

"Mother fucking Gino."



Daniel Castillo

"Fan, blev han skjuten igen eller varför har han bara två jävla trex?! Shit."



Justin eldrige

"Afan, honom gillar jag."

"Han som bröt tillbaka fingret i Yeah Right väl?"

“Det där måste ha varit den längsta bluntsliden någonsin.

"Kenny igen!"

"Jaa, Kenny!"

"Åh, fuck alltså. Helvete."

"DEN landningen på front tailen."



Stevie perez

"Bästa nollie flippen jag sett."

"Who the fuck dis?"

“LOL, the muska-grind”

"Oj fan, Ès-klibba?"

"Ja jag vette fan, det är väl bra- eller?"

“Var det Mt. Fuji i bakgrunden?"

"Ja de har varit i Japan också, fan varit överallt känns det som."

"Oj oj OJ, BACKSIDE hurricane alltså."
- “Nja, frontside blir det ju."

"Där kunde han allt hängt kvar lite till."

"Haha, en jävla mutegrab boneless till bluntslide."
- “Blir inte det fastplant?”


"Det var där som Sean Malto gjorde sin hardflip och alla brudar på en mils radie friade till honom."



Alex Olson

"Ååh, team sexy."

"FY. FAN. Vad fula skor."

"Vem fan är hans skosponsor nu?"
- "Han gick väl till Vans efter Lakai och nu Nike? Vem fan vet."

“Älskar fan Alex Olson men denna parten kunde han gjort bättre asså”


"Han har ju släppt så mycket härligt skit under tiden som den spelades in, har inte äckel-Ty Evans pallat ta sig ut till NY med sina 50 kilo utrustning? Fan då."


Mike Carrol

"Neej Carroll alltså, var har du gjort med ditt liv?"

- "Allt kan inte vara Penal Code-3flipar."

"Den bs 180n dock, nu snackar vi."



Brian Anderson

"Jääävlar vilken frilla."

"Fy fan vad lång han är alltså, skejtar som ett jävla monster."
- “Snyggt som snor dock.”

"Jag älskar honom, tror ni att jag hade haft en chans eller hade Elissas Steamers moderskänslor kommit i vägen?"
-"Fan, har vi någon källa på att han verkligen är bög?"
-"Haha, killens t-shirt! Han hade fan en tisha där det stod "GAY!" på bröstet, kan inte vara annat än ett tecken."

-"Go for it!"



Rick McCrank

"Det här är fan Japan."

"RICK McCRUNK."

"Fan heter det han gör? Overwillie?"

"Oj, Olson igen."

“Fan han ser ju för jävlig ut, hängt med Jason Dill för mycket."



Jesus Fernandez

"NOBODY FUCKS WITH THE JESUS."

"Det är ju fan låten från Big Lebowski!"

“Denna part måste ha dubblat antalet lipslides i filmen”

“Fan det är rätt mycket slide-flip-ut nu, känns som att det kommer att bli nästa grej.”

“Den endern, var inte det utanför Ginos skateshop?”
-“Fan där är han ju också, jo det måste det typ vara.”



Chico Brenes

"Här är fan en kille med precis sådan stil som jag inte gillar."

"Vad heter han redbull-manualsnubben?"
-"Joey Brezinski."
-"Ja! Chico kunde fan varit hans mulatt-kusin."



Elijah Beurle

“Jajaja, han är fan grym.”

“Det kommer fan aldrig att bli fult med Vans Old School, så jäkla feta dojjor!”

“Oj! Slappy!”

“Det där är fan pool.”

“Jaaa!! skate 3!”

“Fan det är  ett tecken, jag lyssnade ju på Suicidal i somras och framåt och nu är de i en skatefilm som jag faktiskt tycker om - gudarna ler mot oss”

“Där har du fan en impossible!”
- ”Rakt ut i den indiska guerillan.”



(Mellan-delarna-del, med Jack Black.)

“Haha fan, det är ju den gamla låten från THUG han sjunger!”

"Åh, fan vad snyggt"

- “Där ser du! Du gillar fan Sean Malto.”
- “Ja men fan, fucking 4 brudar direkt.”

“This one for mama.”



Marc Johnson

“Lewis Marnell-spottet!”

“Åååh de dojorna är så jävla snygga, vad är det för några?”


“Jag gillar ändå Marc Johnson.”

“Ja fy fan ja!”

“Han skejtar jävligt korrekt, så ärligt"

- " Ja men typ ... Och genomtänkt.”

“Fan hans 3flippar är helt sjuka, flippar fan av sig själv.”
-“Som den impossiblen! Ser sjukt ut.”

“Jävligt dåligt med lines dock.”
- “Ja men det brukar det ju vara.”

“Det ser verkligen inte ut som att han gör sakerna han gör.”

“Fy fan vad folk kommer att börja göra late shoves nu alltså.”

“Jag tror fan att det nya tricket kommer att vara overwilly.”
- “Ja det har fan varit orimligt många sådana.”

“Där har vi ju covern från Thrasher!”
- “Sjukt.”



Sean Malto

“Lista på antal k-grinds/nosegrinds nu.”
- “Okej, 1.”

“Kunde fan se att det skulle bli switch heel innan parten börja.”

“Amen han kör lines iaf!”

“Och en k-grind, rätt snygg dock. 5 hittills.”

“Fan det gillar jag! Landa revert på trix.”

“Oooh fy fan vilken slam!”
- “Det är det man får om man inte grindar på framtrucken.”

“Den dubbelkinkade curben är fan tre nosegrinds.”

“16 crooks.”

“Jävlar vad han såg ut som Mowgli där alltså!”

“Switchflippa han inte filmset'en från breaking bad där typ?”

“Jävlar vad lång parten är.”

“Jag är faktiskt positivt överraskad, trots att det bara är 25 k-grinds...”

(En halv sekund senare:)

“Blir det en 26e då? Ja minsann!”







Guy mariano

“Fan, denna låten alltså? Mkt potential.”

“Oj vilka armar han hade överallt där.”

“Hur många 270 nose/tails tror ni det blir?”

“Ah kass landning med bakfoten där..”
- “Märks att han är 50 och gammal herionpundare..”

“Han skejtar exakt så som jag spelar skate 3.”

“Åh, Eric koston

“Nu ja!”

“Fan vad snyggt klippt med musiken.
- “Undra hur många trick de croppa för det.”

“Barcatröja och cargoshort alltså, stil”

“Handen i på den wallraiden -rör inte någon med den handen frosty”

"Il be gooood"

“Oh jävlar vilken jobbig powerwallslride”

“Mkt skumma feeble och smithvarianter måste jag säga”

“Nej jag vette fan, Gay Mariano alltså”
- “Var han värd sista parten?”
- “Hans part påminner lite om Shane Heyls senaste som för övrigt var en hög med snusat snus, samma trick om och om igen fast med olika flip-in / flip-ut.”

“Väldigt mkt heel-varianter”
- “Mmh, mkt heel sex-change alltså, det tricket funkar fan bara om man är i underläge i game of skate”



Eftersnack

“Den endern var fan inte helt fet.”
- “Nej, jag vette fan.”

“Undrar varför Koston inte hade en egen part?”
- “Äh, han behöver ingen.”

“Det var ju för fan, ... vad heter han?”
- “Spanky!”
- “Just de satan.”

“Var fan kommer Sam Smyth ifrån egentligen?”
-”Vette fan han var väl med någon gång i starten.”

“Var det Stevie Williams på en fixie?”

“Ed templeton!”

“Haha, Chad muska! Första rörliga film han visat sig i sen sin youtube-ursäkt.”

“Yassssss Ray Barbee!”

“Fy fan vad fula armar Jamie Thomas har.”
- “Börjar bi lite vegan-fet han med.”

“Fy fan var det Tom Penny med en unge?”
- “Legacy, son.”

“Hon som satt bredvid Ed Templeton, är det Max Shaafs mamma?”
- “Nej för jävelen det är hans fru.”

“Haha, Gino alltså.”



Avslutande tankar

Filip

“Jag funderar lite på hur långt in i produktionen som man slog ihop Kostons och Guys parter, känns lite som att man ville ge Guy en värdig avslutning iom hans historia och därmed gav honom endern. Men han lyckades inte riktigt få ihop materialet så de fick slå ihop den med Kostons. Efter att ha smält allting lite grann så anser jag dock att det funkar. Sedermera önskar jag att få bära ett av Kenny Andersons barn. Hans part var enligt mig den bästa.”

Filips betyg

7 / 10 late shoves