Personligen har jag blandade känslor för detta, å ena sidan är det gött att ha massor med obstakel att lära sig nya moves på. Det tråkiga är att man ofta behöver dela detta utrymme med en mängd andra personer, som man inte skejtar MED, utan MOT.
Jag och Adam filmade lite skit sist vi förpestade våra lungor med bergsångor, och jag vill i detta klipp (bl.a.) försöka förklara hur man kan känna ibland när någon jävel pajjar ens line.
Detta glömmer man dock ganska snabbt när man tänker hur gött det är att man faktiskt kan skejta någonstans när denna mörka och kalla tid slänger sin svarta kappa över vårt land.