Jag (A) påstod att man kan ta fram märkpennan och fördomsfullt nationalisera spettriddare.
Jag (B) protesterade dock vilt mot detta absurda påstående. Faktorer som musiksmak och stadsarkitektur
har mycket större vikt.
Jag (C, som också agerar domare i mitt huvud) tyckte dock jag (A) hade en intressant synpunkt och här kommer min (A) redogörelse:
Det finns såklart stora regionella skillnader även i länder, men här följer en kort personlig redogörelse för en del länder det skibbas i:
Spanien: Här är det mode att ha större dojjor, gärna typ ès Accel. Med sina fossingar i dessa tossor nöter man mycket curbs. Spanjacker skejtar ofta med bar överkropp, antagligen för att det är rätt varmt där. Typiska trick: Fakie 5-0, Switch backtail och olika variationer av crooked.
Japan: Japsar är ju rätt små. Därför skejtar de inte heller så stora grejer, men japaner är ju också allihopa tränade ninjas, så detta tillsammans med modern japansk arkitektur har skapat en skatestil som skiljer sig ganska rejält från västerländska motsvarigheter. Typiska trick:
Australien: Dessa gossar har oftast tajta brallor, och ett blont sol- och saltvattenskadat hår.
De skejtar oftast skateparker, då det finns böjar som liknar vågor där. Typiska trick: Grinda och grabba brädan samtidigt är väldigt surf.
Nu tycker jag (C) att jag (A) har fått fram sin synpunkt, och ställer sig frågan:
Svaret på detta tycker jag beskrivs väldigt bra i ett klipp från stockholmsbaserade Cleaniken. Bland dessa åkare finner vi Fredrik Andreasson och Kalle Hägglund som båda är från min hemort Arvika. Detta ger ju såklart tummen upp, men främst är det det ljudet av den rackliga asfalten, gruset och avsaknaden av "perfekta" spots som gör att detta klipp porträtterar den svenska skaten på ett mycket igenkännande sätt.
Ses efter ett musklick på följande länk:
Jag (B) protesterade dock vilt mot detta absurda påstående. Faktorer som musiksmak och stadsarkitektur
har mycket större vikt.
Jag (C, som också agerar domare i mitt huvud) tyckte dock jag (A) hade en intressant synpunkt och här kommer min (A) redogörelse:
Det finns såklart stora regionella skillnader även i länder, men här följer en kort personlig redogörelse för en del länder det skibbas i:
Spanien: Här är det mode att ha större dojjor, gärna typ ès Accel. Med sina fossingar i dessa tossor nöter man mycket curbs. Spanjacker skejtar ofta med bar överkropp, antagligen för att det är rätt varmt där. Typiska trick: Fakie 5-0, Switch backtail och olika variationer av crooked.
Japan: Japsar är ju rätt små. Därför skejtar de inte heller så stora grejer, men japaner är ju också allihopa tränade ninjas, så detta tillsammans med modern japansk arkitektur har skapat en skatestil som skiljer sig ganska rejält från västerländska motsvarigheter. Typiska trick:
Australien: Dessa gossar har oftast tajta brallor, och ett blont sol- och saltvattenskadat hår.
De skejtar oftast skateparker, då det finns böjar som liknar vågor där. Typiska trick: Grinda och grabba brädan samtidigt är väldigt surf.
Nu tycker jag (C) att jag (A) har fått fram sin synpunkt, och ställer sig frågan:
"Men vad är svenskt då?"
Ses efter ett musklick på följande länk: